Hoppa till innehåll

Hållbarhetsexperten Jeppe Klockareson: ”Jag inspireras av YrkesAkademins studerande”

Jeppe Klockareson är en av Sveriges ledande föreläsare och utbildare i hållbarhetsfrågor.
Nu berättar han om varför han väljer att jobba med YrkesAkademins kurs Sustainability Management Besöksnäring.
– Här frodas mer nya idéer och vinklar bland branschfolk än jag någonsin varit med om, säger Jeppe.

 

 

Det var en charterresa med föräldrarna till Italien på 1980-talet som blev startskottet.

 

  • Vi hyrde en trampbåt och cyklade ut i Medelhavet men bara efter en bit stötte vi på massor av sopor och avfall. Jag tänkte ”Vad fan gör det här ute i vattnet!?” och detta etsade sig sedan fast, berättar Jeppe Klockareson, 43.

 

Efter resor runt hela världen gick han sedan själv en YH-utbildning inom turism 2002.

 

  • Där pratade alla om resebranschen som en gyllene kalv. Jag var den enda som kom med kritiska frågor om turismens inverkan på världen men inga av gästföreläsarna eller lärarna kunde riktigt svara.

 

Där och då satte Jeppe sina egna mål att ta reda på vad ekoturism egentligen innebar och hur den kunde genomföras.

 

  • Jag gjorde min praktik på en ekolodge i naturreservatet Masai Mara i Kenya. Där fick jag se vad ekoturism innebar i praktiken. Där öppnades en helt annan värld. Det var ett tältcamp som drevs av massajer. Här fanns torrtoaletter, solenergi, soluppvärmt vatten. Det var rustikt men ändå en slags lyx där gästerna var i en naturlig kontakt med massajerna. Det var hållbarhet i praktiken, inte bara miljöansvar utan även det sociala ansvarstagandet mot lokalsamhället. Jag fick se att det kunde funka i praktiken och tänkte ”Det är ju så här det ska gå till!”, berättar Jeppe.

 

Samarbetar med GSTC

 

Efter utbildningen började han jobba som resebyråchef och gjorde raketsnabbt avancemang till VD.

 

  • Det ledde till att jag senare tog över ansvaret för verksamheten i Kenya så i två år alternerade jag mellan Stockholm och Nairobi. Där fick jag stor erfarenhet av att både sälja och praktisera ekoturism. Det var också då som jag insåg behovet av att lära ut hur hållbarhet fungerar i praktiken för den kommunikation som gjordes på den tiden var inget som gemene man kunde ta till sig tycker jag. Så jag ”översatte” de här sakerna och började föreläsa allt mer frekvent om hållbarhet, något som togs emot väldigt bra av studerande på yrkeshögskolor eftersom det här var något som i princip ingen annan erbjöd vid den här tiden.

 

Snabbspola till 10 år senare, en tid under vilken Jeppe Klockareson hunnit bli en av de aktörer som anses som Sveriges mest eftertraktade föreläsare och rådgivare till företag när det gäller hållbarhetsfrågor, och så kom en viss pandemi in i bilden under våren 2020. Det var då som YrkesAkademins utbildningschef inom yrkeshögskolan Lena Flodin, som Jeppe lärt känna flera år tidigare, tog upp diskussionen om kortare utbildningar inom hållbarhet.

 

Resultatet blev den 10 veckor långa utbildningen Sustainability Management Besöksnäring och genom Jeppe, som under åren blivit samarbetspartner med det globala hållbarhetsrådet för turism, GSTC,, fick utbildningen använda GSTC:s officiella utbildningsmaterial.

 

  • När GSTC hörde att vi ville utbilda branschfolk tyckte de att detta var intressant eftersom det är det som är målsättningen att förändra branschen, berättar Jeppe.

 

”Idéerna vill aldrig ta slut”

 

Men även för honom själv var intresset stort att få föreläsa på just den här kursen.

 

  • Jag har ju utbildat studenter sedan 2006 men nu får jag för första gången jobba med branschfolk vilket är otroligt inspirerande. Alla diskussioner kommer från en gedigen erfarenhet och blir mycket mer förankrade i verkligheten här och nu. Jag märker tydligt hur kursdeltagarna tar med sig både ny kunskap men också helt nya nätverk och infallsvinklar eftersom de andra i kursen representerar hela besöksnäringen – event, resebolag, guidebranschen, hotellfolk och så vidare. I vanliga fall brukar ju till exempel sällan människor som jobbar med utgående turism, alltså utlandsresor, prata med folk från vår inhemska besöksnäring som jobbar med lokal turism men de har så mycket att lära sig av varandra, berättar Jeppe.
  • Det frodas så mycket nya infallsvinklar och lösningar på dessa utbildningar som jag aldrig varit med om. Jag inspireras jättemycket själv av diskussionerna som uppstår här och som det borde finnas mycket mer av i branschen. Det är som att idéerna och samtalen aldrig vill ta slut, det bara fortsätter när lektionstiden tar slut. Det händer hela tiden att jag lär mig nya infallsvinklar av de studerande som jag inte tänkt på tidigare. Det är jätteviktigt.

 

”Lyft fram dofterna och smakerna”

 

I skrivande stund är Sustainability Management Besöksnäring inne på sin tredje kursomgång och Jeppe tycker redan att effekten av utbildningen syns tydligt.

 

  • Dels ser vi att ansökningarna ökar, branschfolk har verkligen fått upp ögonen för hur viktigt hållbarhet är. Vi ser också att företagen som våra studerande arbetar med faktiskt tar detta på allvar och många LIA-projekt, där deltagarna gör sin praktik, leder till riktiga förändringar. Det ser jag som ett bevis på att vi gör någonting rätt.

 

Vad tycker du själv är den största skillnad du har gjort under Sustainability Management-kurserna hittills?

 

  • Jag har träffat 90 individer hittills genom de här utbildningar och ser hur de går vidare och driver igenom förändring. En viktig sak som jag försöker lära ut till alla är: I stället för att peka finger på andra och vad de gör måste vi peka fingret på oss själva och se vad vi kan göra.

 

Så vilka är dina bästa tips för människor och företag som vill börja att agera hållbart?

 

  • Då skulle jag först säga börja med dig själv – ta ansvar för de saker som du kan ändra internt. Titta på din verksamhet – efter dina förutsättningar. Fråga ”Vad kan vi göra?” Plocka de lågt hängande frukterna först. Så att du kommer igång och får momentum. Om det så är att börja printa på båda sidorna av pappret.
    – Fortsätt sedan att utbilda dig själv och den interna personalen. Det kommer ge dig kunskaper, som leder till insikter som leder till engagemang. Om du involverar den egna personalen i detta så kommer de känna ett större engagemang, stolthet och ägandeskap. Då börjar det bubbla liksom.
    – När det här finns förankrat bland personalen, då kan du gå utåt till leverantörer, samarbetspartners och andra och få igenom en förändring där.
    – Och till sist, se inte hållbarheten som en kostnad, det är en investering. Allt fler kunder börjar efterfråga hållbarhet och om vi inom företaget strävar efter hållbarhet så kan vi också knuffa kunderna ditåt, bit för bit.

 

Tjuvjägare anställs för att skydda gorillorna

 

Vilket är det vanligaste missförståndet kring hållbarhet tycker du?

 

– Alla delar i hållbarhetsbegreppet är lika viktiga. Det är ett holistiskt perspektiv. Den del som många gånger glöms bort är MÄNNISKAN. Och om vi ska rädda naturen måste människan vara en del av lösningen. Om vi inte har kunskapen så är det svårt att motivera för människan varför vi ska jobba för hållbarhet. Ska vi rädda den biologiska mångfalden på en turistdestination måste vi ju dels utbilda lokalbefolkningen och få dem att se att det finns en vinst i att göra de här sakerna, till exempel genom att skapa nya arbetstillfällen.

 

Kan du ge ett konkret exempel?

 

– Ja bergsgorillorna i centrala Afrika är ett ypperligt exempel på detta. Länge har gorillorna tjuvjagats men nu försöker man i stället skapa arbetstillfällen och anställer de som annars hade tjuvjagat. Nu anlitas de i stället för att skydda gorillorna. Man tar in turismen och utbildar guider. Det tas in färre besökare men man ser till att de här tillstånden kostar mycket mer pengar och pengarna går direkt tillbaka till lokalsamhället. Då blir det ett större värde i att gorillorna får fortleva, även för de som annars hade jagat dem. Man tar hand om djuren, tjänar pengar och det lokala samhället frodas på samma gång.

 

 

Vilka utmaningar ser du för företag inom till exempel besöksnäringen som vill kommunicera sitt hållbarhetstänk till sina kunder och verkligen nå igenom?

 

– Mitt råd är att när du pratar om hållbarhet ska du inte prata om hållbarhet. Utan omsätt det i stället i saker som upplevelser, kvalitet och säkerhet. Konkreta saker som känns njutningsfulla och inspirerande. Om en gäst till exempel sitter och käkar nåt på hotell och tänker i första hand “Det här var jäkligt gott!”. Och sedan inser de att “Ah just det, matvarorna här kommer ju härifrån trakten. Och kolla, de har solpaneler här utanför, de renar sitt eget vatten, personalen är 50/50 män och kvinnor” och så vidare. Då omvandlar man detta i smakerna, i dofterna, i produkterna som upplevs. Vi behöver alltså inte alltid kommunicera i hållbarhetstermer i första hand, utan istället få folk att ha en fantastisk upplevelse under tiden de befinner sig i den här verksamheten. Sedan genomsyrar hållbarheten det hela och det kan vi gärna berätta om och inspirera våra besökare med ovanpå alltihop.

 

Vad vill du säga till de som funderar på att går 10-veckorskursen Sustainability Management Besöksnäring?

 

  • Vill man vara en del av den här positiva utvecklingen så är det hög tid att agera nu för det är nu som vi befinner oss i en brytpunkt i den här branschen. Börja med dig själv, se vilka möjligheter som finns. Vill du göra förändring på riktigt så börjar allt med kunskap.

 

 

Är du också nyfiken på kursen
Sustainability Management  Besöksnäring?

LÄS MER HÄR